Tänk vad livet kan kasta omkull en bara på en bråkdels sekund så inser man att nej det kanske tar slut nu, överlever jag detta lär jag överleva allt.

Ja så tänkte jag i torsdags 18 mars, en dag för mig att minnas hela mitt liv.

Jag hade bestämt mig, nu ska jag förändra mitt liv, nu är det dags nu kör jag och tänkte lyssna inåt så vegan, det är för mig bäst, slippa tänka att jag äter ett annat väsen som levt samtidigt som mig, slippa känna att tuggorna växer i munnen på mig så ja tar steget gå ner i vikt med veganlivsstil.

Men så blev det inte nej…

Jag fixar recept på ur god soppa helt magisk tyckte både ja och min man men svampkunnig är varken han eller jag…

Jag målar upp en bild åt er så får ni se kreativiteten jag hade hur glad jag var att ha bestämt mig och så köper min man hem färska champinjoner i påse plast jo ja…idag vet ja… men.

Jag går upp och börjar jobba detta är då söndag så jag hinner inte plocka upp det min man köpt och han lägger sig i soffan och somnar så kvällen löper på medan champinjonerna myser runt i påsen och frodas.

Dagen efter så kollar jag vad som ska ätas till frukost och ser påsen jag medger min man fick suckar stönar och skäll för någonstans i bakhuvet vet jag att svamp aldrig ska vara i plast.

Men eftersom jag alltid tyckt svamp luktar mindre gott, jag är uppväxt på billig champinjon som kommer som är fast i konsistens och inte luktar mysko fötter, så jag tänkte inte på hur de luktade.

Jag gör i alla fall ordning svampen hackar den grovt den är fuktig hela utsidan lite konstigt svart på toppen men tänker jaja bara att tiga och svälja jag ska äta bra för min kropp…. När jag hackar itu några är de slem i mitten och jag minns inte, undra på att jag inte ätit färsk svamp tidigare fy så äckligt.

Men jag fortsätter min soppa under musik och dans jepp älskar att köra lite disco moves i köket medan jag lagar mat så har jag bråttom och kör i mixen för jag ser klockan rinner i väg och ja ska jobba igen så kör snabbt igenom den sen kör jag i kokosmjölken klart.

Äter och den är super god, jag går upp och börjar jobba minns nu att jag fick ont i magen men tänkte jag är inte van att äta soppa bara.

Tisdag mår halv illa men tänkte äsch inte konstigt, slutat med godis och kaffe där kommer nog huvudvärken med absolut bara att härda ut.

Det är här jag vet att många kommer ifrågasätta min intelligens men vad sjutton bjuder på den.

Jag kör svampsoppan igen, idag väljer min man annan frukost han är smart han.

Jag mår inte bra men tänker att jag har spänningshuvudvärk, bara att köra på (spänningshuvudvärk har jag haft i många år likaså migrän så inget jag bryr mig om utom mer vila osv).

Onsdag nu kommer svettningar och jag är en kall brud så jag förstår inte hur jag kan koka inombords, men de är säkert huvudvärken tar Alvedon hjälper lite men vilar ligger och bara njuter av ledigheten.

Hela onsdag tänkte jag att jag kör svampsoppa igen…jag vet!

För er nyfikna, nopp mina guider sa inget utom svamp samt vila och återhämta dig och vatten samt så såg jag vita rockar, men jag lyssnar kanske inte lika noga på vad mina guider säger till mig utan kör oftast på tvilling som ja är.

Torsdag efter storm halva natten, jag är så slut, redo att lämna in, inte sovit mycket strömmen förvann. Jag vände och vred mig, mådde så dåligt, ont i hela magen jag kan svära på att jag vet exakt varje sväng och skrymsle i tarmarna vid de här laget.

Jag vilar innan jag jobbar så tänkte jag nä jag kör svampsoppa igen hela dagen…men jag får bara i mig en kopp sen är de som något hugger i mig magen känns som något mörkt växer inom mig.

Jag går i alla fall upp och börjar på linjen jag är ändå pigg tycker jag men sista samtalet hela rummet gungar och jag vill kräkas, jag ser guiderna runt mig och jag är medveten nu det är något fel på mig.

Sjukskriver mig, går snabbt och lägger mig ropar till min man, fixa mackor för i min lilla hjärna tänker jag nej men jag är bara hungrig, näringsbrist.

Men gullig som han är kör han i gång och kommer upp, men blicken jag ser när han får se mig gör mig mer rädd än hur jag mår.

Han lägger Balder, min lilla hundhjälte lämnar inte min sida.

Här idag när jag skriver det så usch gråter jag, vad gör jag med mig själv för att få platsa in bland alla undersköna vackra smala människor jag mår som jag gått igenom en mangel.

Huvudet dunkar, hela jag försöker söka svar hos mina guider men det enda jag ser är att de står runt mig i en cirkel och ger mig healing.

Kvällen går, torsdagen lider mot sitt slut jag sitter i soffan och bara försöker förstå varför jag är så sjuk, Staffan går med vår hund sista promenaden, jag går upp men innan så har guiderna visat mig en hink hundra gånger så jag tänker jag lyssnar och tar med mig en jag hinner bara upp så kommer allt upp jag ätit hela dagen.

Under denna tid har jag frågat guiderna vad som är fel och det svar jag får är ett enda ord SVAMP och jag tänker jag missar nog budskapet för vad har svamp med mig att göra.

Fredag, jag mår så dåligt att jag vet inte hur jag ska överleva, samma känsla som dagen innan men jag grips inte av panik jag bara är i en vagga av ljus.

Här har min man i alla fall lyssnat inåt för han ger mig bara bröd tror de kan ha sugit upp all svamp i magen så de gick fortare.

I alla fall på fredag slår det mig de måste vara svampen för nu är de som elstötar i läpparna rummet gungar jag kan inte se orden i texten de flyter runt framför mina ögon och jag är så svag så fruktansvärt svag.

Min man tjatar om läkaren och jag har inte bra erfarenheter med dem, oavsett vad som felas så får jag till svar gå ner i vikt så blir de bättre.

Gnissel och stön så ringer jag i alla fall och frågar vad som kan vara fel och efter samtalet står det klart, förgiftning troligtvis svamp.

Eftersom mitt hjärta inte klarar av att gå igenom en Corona utan att sätta livet till så kom vi fram till att jag mådde bäst hemma speciellt då jag ändå klarat den värsta tiden men krav på att blir jag sämre så åker du in oavsett.

Jag vet att mina hjälpare är slut och trött efter denna pärs med mig så jag ska sakta gå framåt och spara min energi och bygga upp mitt inre och lära mig att acceptera mina brister som är mitt och enbart min resa.

Lära mig att stå upp för mig själv och njuta av livet och vända ryggen till alla som säger åt mig att gå ner i vikt blir du vacker.

JAG DUGER EXAKT SOM JAG ÄR det är min lärdom jag är hellre fet ful och stör andras syn än död.

Jag säger som…. 

Sally Santesson “Jag bjuder på det så slipper den gråa massan göra mina hjältemodiga misstag…”